Det var en gång för längesedan när vi människor fortfarande härskade över jorden. Där fanns det en liten prinsessa med jätte stora öron gömd i en mörk grotta långt inne i en skog. Men det var inte vilken grotta som helst. Det fanns nämligen många sägner om den. Man sa att om man en gång varit i grottan vid midnatt skulle man vända sig om och gå baklänges ut. Lilla Leif som var ute på en svamprunda med familjen, förvillade sig in i nämda grotta. Det enda han hade med sig var en påse med halvfärska kantareller och sin gamla schweiziska armékniv. Lilla Leif blev hungrig, satte sig ner och började gnaga på sina kantareller när han märkte att det var flugsvamp han hade fått tag på. Leif kastade genast bort svampen och började se sig om efter något annat att äta. Plötsligt hörde han någon snyfta. Uppochner där hängde hon som en fladdermus, prinsessan med öronen. Hon hade just blivit lämnad av prinsen, Tannalös af Åstorp. Hon hade en grön klänning med massa diamanter på. Lille Leif tog sig för magen, fick fruktansvärd magknip och plötsligt svartnade allt framför hans ögon. Sessan släppte taget och segnade ner på marken. Där knäböjde hon sig över Leif med magknip. Med varm och ljuv röst sade hon "Leeeeif. Dags att vakna!".